Det man kan hitta i släktforskning är ett flertal olika saker, och saker som personernas kön, födelsedatum, giftermål, makar och barn är det som man oftast tar reda på först. Något som jag tycker är väldigt spännande är att försöka hitta mer information om personernas yrkesliv, och på så sätt hitta fler historier, berättelse och kanske bilder som har att göra med mina släktingar.

De flesta svenskar idag har sina rötter på landet som bönder eller torpare. Här finns flera svåra begrepp som man måste slå upp för att förstå vad de betyder. En arrendator, statare och torpare är väl begrepp som de flesta känner till, men vet du vad backstugesittare, frälsebonde eller hälftenbrukare betyder?

Vi kan börja med de första begreppen. En bonde, eller skattebonde som man kan säga, var en bonde som ägde sin gård och betalade skatt till staten. En arrendator hyrde mark av markägaren i perioder om 49 år, men ägde själva huset. En statare var en man som med familj bodde och jobbade hos bonden och fick betalt in natura, det vill säga med mat och husrum. Hustrun hade skyldighet att mjölka korna.

Så till de lite svårare begreppen: en backstugusittare var en person som bodde och arbetade på någon annans mark, till exempel med jordbruk eller hantverk. En frälsebonde bodde på skattebefriad mark och betalade en avgift till jordägaren. Och slutligen, hälftenbrukare var den som fick använda en annans gård mot att ägaren fick 50% av skörden.

Att det fanns så många namn på olika typer av jordbruk, är inte så konstigt under en tid då majoriteten av befolkningen höll på med detta. Idag har begreppen fallit i glömska. Likadant kanske det kommer vara för framtidens befolkning, som förundrade kommer att begrunda Hp guiden med olika yrken och undra vad deras släktingar höll på med. Själv undrar jag vilket liv de hade? Om de var lyckliga? Om de fick utvecklas i sina yrken och kanske till och med blev mästare på någon del i deras jobb? Eller var de tusenkonstnärer, som kunde lite om mycket, och brydde sig inte så mycket om personlig utveckling såsom vi gör i vår individualistiska tidsålder. Kanske de inte trodde att vi i framtiden skulle vara intresserade av deras hårda och mediokra liv. Det skulle vara så intressant att få höra deras berättelser, se deras kreationer och smaka på deras recept! Trots att det är en hel del ledtrådar som kommer fram i släktforskningen, så får mina funderingar nog trots allt bli fantasier i fortsättningen också.

Släktforskning är en hobby som många människor tycker om att ägna sig åt. Anledningarna till varför man vill släktforska kan vara många. Kanske är man bara nyfiken på sitt ursprung eller så finns det andra skäl som att man till exempel söker en viss person och dess bakgrund. Det finns många klubbar i Sverige där man kan bli medlem om man är intresserad av att börja släktforska. Det övergripande förbundet för släktforskning i Sverige är Sveriges Släktforskarförbund. När man har forskat klart och är nöjd med sin forskning vill man gärna berätta för andra, kanske för de andra medlemmarna i klubben till exempel. Det är mycket viktigt med en bra presentationsteknik så att man behåller publikens intresse när man pratar.

De som ägnar sig åt släktforskning vet att ju längre tillbaka i sina rötter man kommer, desto svårare blir det att få korrekt information. I Sverige är det dock lite enklare tack vare gamla tiders kyrkböcker. I kyrkböckerna registrerades alla födslar, vigslar och dödsfall och här hittar man information ända tillbaka till 1600-talets senare hälft. Före kyrkböckernas tid är det dock lite svårare. Man kan hitta en del information i de så kallade herdaminnena som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. För mer modern släktforskning använder man sig gärna av DNA för att spåra och säkerställa släktskap. Detta är också intressant för polisen när de utreder olika typer av brott. polisen vill använda sig av DNA för att kunna bevisa om till exempel en viss person har befunnit sig på en brottsplats till exempel. Det är också enkelt att påvisa släktskap mellan två personer om man kan göra ett DNA-test. DNA är en mycket intressant metod för släktforskare och förhoppningsvis blir den mer tillgänglig för släktforskare inom en snar framtid.

Att släktforska innebär att sätta sig in i en mängd olika områden, och det är väl en del av vad som gör det så spännande. Släktforskning ger inblick i tidigare generationers livsstil och levnadssätt, ger en förståelse för ens egna rötter och kanske förklaringar till egenskaper och val som man själv och andra släktingar har och har gjort. Men det finns andra aspekter än de social-antropologiska och demografiska, man får möjligheten att sätta sig in i en hel del biologi och naturvetenskap i och med DNA:ts centrala roll för att bestämma släktskap. Att kunna använda DNA är en revolution inom släktforskningen, då det ger en långt mer pålitlig och exakt kartläggning av släktskap än tidigare använda källor, vilka till mångt och mycket utgjorts av folkbokföring och kyrkböcker.

DNA:ts roll i släktforskning

Dock är användandet av DNA en relativt ny upptäckt, och endast i undantagsfall går det att använda sig av DNA-matchning för att fastställa släktskap längre bak i tiden eftersom släktingarna med största sannolikhet är begravda. Det kan dock vara användbart för att fastställa släktskap mellan levande personer, till exempel för att se ifall två personer delar en mer eller mindre avlägsen släkting. Dessutom kan det var roligt att testa, som är barnen tjatar om att den där modellen från kids brand store är på pricken lik dem och måste vara en släkting, för vem vet om det någon gång kanske är sant??

Kompisen var släkting

Faktum är att folk har hittat riktigt roliga samband med hjälp av DNA-matchning. Ett fall där två vänner kände en sådan samhörighet till varandra att de undrade om de var släkt fick en del uppmärksamhet. kompisen var släkting visade ett DNA-test, och vips hade familjekänslan som funnits dem emellan en förklaring. Sådana fall skulle kanske aldrig upptäckt med konventionella metoder på släktforskning. Förhoppningsvis går tekniken framåt snabb takt så att DNA-tester blir mer lättillgängliga för allmänheten och vanliga släktforskare inom en snar framtid.

Det kan finnas många anledningar till att man börjar släktforska. Kanske börjar man nå slutet på sitt liv, och vill se tillbaka på den historia som har lett fram till det, eller så kanske man just har gjort ett graviditetstest och insett att en ny generation är på väg. Då är kunskap om släktens historia en av de bästa gåvor man kan ge till barnet.

Om man aldrig tidigare har släktforskat kan det dock kännas svårt att veta var man ska börja – hur gör man ens när man släktforskar? Lyckligtvis finns det gott om resurser att ta del av, för att man ska lära sig grunderna. Tips på bra första steg är till exempel att läsa en nybörjarbok om släktforskning, att gå med i en Facebook-grupp om släktforskning (där man kan ställa frågor) och att kontakta sin närmaste släktforskarförening, som vanligtvis anordnar kurser och seminarier.

Den allra bästa början man kan få är sedan att fråga sin familj om den närmsta släkten. Genom att fråga sina föräldrar (eller morföräldrar och farföräldrar om de fortfarande är i livet) om deras egna föräldrar, morföräldrar och farföräldrar, kommer man sannolikt att kunna få information om släkten i alla fall till början av 1900-talet eller slutet av 1800-talet. Det är en mycket god start, eftersom det är svårt att få information om 1900-talet i nuläget. Det beror på att församlingsboken och andra handlingar med information om enskilda personer inte blir tillgängliga för allmänheten förrän tillräckligt lång tid har gått för att de inte ska anses som känsliga uppgifter, vilket normalt beräknas till 70 år (efter personens död). Med den grunden man har från sin familj kan man dock förhoppningsvis börja leta bland de digitaliserade kyrkböcker som finns tillgängliga online, och påbörja resan mot att upptäcka sin släkthistoria.

Drömmer du om att hitta den där okända berömda släktingen som några äldre släktingar pratat om, men som ingen har kunnat bekräfta? Släktforskning är intressant ur flera olika perspektiv, inte minst för att få veta mer om sina förfäder, få förståelse för varifrån till exempel hantverkskunskaper kommer och hur släkten har rört sig över Sverige, hela Europa eller länder utanför Europa. När man kommer några generationer bakåt i släktleden är det inte helt ovanligt att stöta på migranter och emigranter. Det är då det riktigt spännande börjar, att släktforska utomlands.

Nödår och emigrering

På 1800-talet var barnkullarna stora och regel var att äldste sonen fick ärva gården. De yngre sönerna fick söka tjänst som dräng på någon annan gård och döttrarna giftes bort eller fick anställning som husa eller piga tills de gifte sig. Under nödåren på 1800-talet senare hälft var det många svenskar som emigrerade till USA för att prova lyckan, inte minst sönerna om inte hade någon gård att ärva. En del som emigrerade återvände hem efter några år medan andra stannade i USA. deltagarna i TV-programmet Allt för Sverige är ättlingar till emigranterna och med SVT:s hjälp får de både lära känna sina förfäders modersland, deras kultur och den som vinner tävlingen får även träffa sina svenska släktingar.

Hitta släktingar i USA

För den som vet att delar av släkten emigrerade till USA och som vill försöka spåra släktingarna finns det flera bra nätbaserade databaser att söka i. En av de mest kända och mest omfattande är Ancestry. Här behöver du inte boka tolk, utan kan direkt börja söka på dina förfäders namn. Om du inte vet namnen på dem som utvandrade, är det enklaste att börja med att skriva in dig själv, dina föräldrar samt far- och morföräldrar och sedan successivt leta dig bakåt. Passa också på att fråga äldre släktingar, innan det är för sent, om släktingar och olika händelser eftersom de uppgifterna kan hjälpa dig att bekräfta om den fakta du hittar om dina släktingar stämmer eller inte. Tack vare den digitala tekniken är det lätt att släktforska utomlands.

Det följer av naturliga skäl att det blir svårare och svårare att släktforska ju längre tillbaka i tiden man kommer. Det beror framförallt på att de historiska källorna som kan användas för att etablera släktskapsband blir färre och färre ju längre bakåt man kommer. I Sverige har släktforskare relativt fördelaktiga förhållanden jämfört med många andra länder i världen, eftersom våra kyrkböcker, med förteckningar över bland annat födslar, dödsfall och vigslar, sträcker sig ända tillbaka till den andra hälften av 1600-talet. Därefter blir det dock svårare. Man kan hitta präster förtecknade i de så kallade herdaminnena, vilka sträcker sig tillbaka till reformationen på 1500-talet, och om man har en släkting långt tillbaka som tillhörde adeln eller var soldat eller utbildad har man också god chans att hitta spår av dem. För allmogen måste man få tillgång till skattelängder eller domböcker för att kunna spåra dem längre tillbaka än 1600-talet. I enskilda fall kan man komma så långt tillbaka som till 1200-talet, till exempel genom medeltidsbrev. Det är dock sällsynt.

Eftersom släktforskning är en mentalt krävande sysselsättning är det viktigt att man ser till att vila ordentligt genom att sova ut om nätterna. I samband med att man börjar släktforska kan det därför vara en bra idé att investera i en ny säng. Du hittar en mängd olika sängar för alla smaker på Sleepo.se, så att du kan hitta den säng som passar bäst för dig, precis som du hittar dina egna släktingar i historien.

Kyrkor har sedan medeltiden varit en plats för gudstjänster, dop, bröllop, begravningar, konfirmationer och mycket annat. En samlingsplats i samhället med andra ord. Men det finns även ett annat användningsområde som många inte tänker på. Det var nämligen prästerna som antecknade i födelseböcker, husförhörslängder, död- och begravningsböcker och alla andra böcker där man höll reda på folk långt innan statistik blev digitaliserat och övertogs av olika myndigheter. Mycket av detta gamla material finns kvar än idag på olika arkiv, förutom en viss procent av böckerna som sorgligt nog förstördes i diverse kyrkobränder.

Släktbanden blir allt viktigare.

I en otrygg värld söker vi trygghet och då får släktingar och släktband allt större betydelse. Kanske är det därför man ser att att Allt fler släktforskar? Förr var det mest äldre personer som forskade men nu är det folk i alla åldrar som nyfiket hungrar efter nya släktband och gamla berättelser från förr. Numera finns kyrkoböckerna att bläddra igenom bekvämt hemma framför datorn då fler och fler av de gamla böckerna blir inlästa digitalt och endast finns ett knapptryck bort. Många är de som dessutom hittar släktingar som utvandrat till Amerika. Även där borta vill de nyfiket veta mer om sina svenska anor.

Begravningar nu och då.

Förr i tiden hölls det begravningar mycket oftare än idag då folk dog av sjukdomar som vi numera har botemedel mot i vår moderna värld. Döden var inget konstigt på den tiden, nästan alla förlorade ett eller flera barn samt sin maka eller make och det var ofta ganska enkla begravningar då folk inte hade råd med dyra kistor och dylikt. Man hade inte råd med fina begravningsannonser i tidningen utan det spreds runt i byarna och det är en stor skillnad mot idag när man med ett enkelt klick på datorn kan hitta tips och råd om Moderna begravningar på begravningsbyråguiden.se.

En vanlig anledning till att man börjar släktforska är just att man får egna barn, och vill kunna berätta mer om deras historia för dem när de växer upp. Kanske leder det också till att man reflekterar mer över familjeled, generationer och ens egna far- och morföräldrars föräldrar, som de flesta aldrig träffar i sina liv. På samma sätt som man investerar i en bra barnvagn åt sina barn, till exempel från Bugaboo, är därför släktforskning en investering av ens tid som kommer att bli till glädje för ens barn i framtiden.

Har man lite äldre barn kan det också vara en bra idé att involvera dem i släktforskningen från början, förutsatt att de är intresserade. Då blir släktforskningen ett gemensamt projekt i familjen, som kommer att föra er närmare varandra samtidigt som ni lär er mer om familjens historia. Exakt i vilken ålder man kan börja involvera sina barn i släktforskning varierar självklart från barn till barn, eftersom de mognar olika fort, men de måste vara så gamla att de faktiskt förstår vad släktforskning är och vilka personerna är som ni letar fram information om. Det blir ju roligare för både barnen och dig själv om de faktiskt vet hur många generationer bakåt ni har kommit och på vilken sida om släkten de olika släktingarna befinner sig.

Idag har släktforskning gått från att vara en dammig hobby där man behövde läsa igenom flera kyrkböcker till att vara digitaliserat med ett enkelt DNA-test. Kyrkböcker ledde en enbart bak till 1600-talet. Med DNA-forskning kan man dels ansluta sig till redan existerande släktforskning och komma ännu längre bak i historien till när människogrupper började röra sig över kontinenterna. Det har dessutom sjunkit

så mycket i pris att det har blivit tillgängligt för en större massa. Idag har DNA-test blivit en stor marknad framför allt i USA men det finns även ett växande intresse i Europa.

DNA-test över nätet

Det enda man behöver göra är att få ett kit hemskickat är att spotta i ett rör som sen skickas till ett labb i USA. Efter cirka 2-3 månader har arvsmassan analyserats. dna inom släktforskning gör hela proceduren mycket snabbare: när resultatet kommer är det bara att logga in och läsa vad ens DNA kan säga om släktskapet. Det går också att få fram information om man har medfödda anlag för vissa sjukdomar. Det är fascinerande vad man kan få reda på genom ett enkelt salivprov. Forskning visar även att släktforskning gör oss smartare. Vet du att det finns något som heter the ancestry effect?

Att tänka på släkten gör oss smartare

The ancestry effect är ett fenomen som har studerats ingående. Det går ut på att personer får i uppgift att tänka på sin släkt långt bak i tiden, och de utmaningar som de fick gå igenom. Detta fick göras innan de skulle göra ett prov. Det visade sig att de som hade tänkt på sina förfäder gjorde bättre ifrån sig i nästan alla slags prover. Intressant resultat som får en att undra vad det kan bero på. Kanske var en av dina förfäder en tandläkare som drog ut tänder? Kanske kan det då vara idé att tänka på henne eller honom och därigenom prestera bättre på jobbet eller i skolan.

För majoriteten av människorna som väljer att släktforska är det en rolig upplevelse och det är lätt att man fastnar i att kunna drömma sig iväg till en annan tid. Släktforskning är för många en väldigt stor hobby och det kan kännas mycket givande att få reda på sin egen och sin familjs historia genom olika öden och platser.

Att släktforskning kan ha en baksida är det sällan något det pratas om och anledningen till det är troligtvis för att det sällan förekommer. Att det sällan förekommer är dock inget bevis på att det aldrig händer och det kan uppstå situationer där den påbörjat roliga släktforskningen, istället blev en tråkig upplevelse för den inblandade.

Släktforskning går vanligtvis till så att man, med hjälp av internet eller det fysiska arkivet, går igenom sin familjs och släkts historia för att lära sig mer om sitt förflutna och de som tillhörde ens familj. Kanske letar man efter en specifikt person och händelse, eller så vill man enbart se hur långt tillbaka i tiden man kan lyckas komma. Det är sällan någon släktforskar för att enbart få reda på ett namn då det kräver mycket tid och engagemang för att komma någon vart med sin forskning.

Vanligtvis är släktforskning en spännande och rolig sak att ge sig in på, men det kan även resultera i information som man med fördel hade velat undvika. Att lista vad sådan information är, är nästintill omöjligt och kommer att variera beroende på vilken person som du frågar. En kan känna att de inte hade velat veta om tidigare släktingars religiösa åsikter, medan det för andra kan handla om tidigare förfäders arbetsuppgifter eller politiska åsikter.

Om du går i tankarna att börja släktforska finns det mängder med olika hemsidor att använda dig av. För den som vill kan man även ansluta sig till olika forum för att få hjälp och råd från andra hobbyforskare. Om man nu har valt att börja släktforska kan det vara bra att man är inställd på att man kan få veta både en hel del roliga saker, men även en del negativa eller sorgliga.