Kom igång med släktforskningen

Kom igång med släktforskningen

Det kan finnas många anledningar till att man börjar släktforska. Kanske börjar man nå slutet på sitt liv, och vill se tillbaka på den historia som har lett fram till det, eller Läs mer »

Släktforska utomlands

Släktforska utomlands

Drömmer du om att hitta den där okända berömda släktingen som några äldre släktingar pratat om, men som ingen har kunnat bekräfta? Släktforskning är intressant ur flera olika perspektiv, inte minst för Läs mer »

Så långt tillbaka kan man släktforska

Så långt tillbaka kan man släktforska

Det följer av naturliga skäl att det blir svårare och svårare att släktforska ju längre tillbaka i tiden man kommer. Det beror framförallt på att de historiska källorna som kan användas för Läs mer »

Släktforskning för och med barnen

Släktforskning för och med barnen

En vanlig anledning till att man börjar släktforska är just att man får egna barn, och vill kunna berätta mer om deras historia för dem när de växer upp. Kanske leder det Läs mer »

Moderna metoder inom släktforskning

Moderna metoder inom släktforskning

Idag har släktforskning gått från att vara en dammig hobby där man behövde läsa igenom flera kyrkböcker till att vara digitaliserat med ett enkelt DNA-test. Kyrkböcker ledde en enbart bak till 1600-talet. Läs mer »

 

Släktforska – så gör du för att komma igång!

Det har aldrig varit mer populärt att släktforska än vad det är idag och det har heller aldrig varit enklare. Trots att det finns många sätt att göra det på så kan det för många kännas svårt att komma igång. Orsakerna till detta kan vara många. Vissa är mycket nervösa över vilka svar på frågor som de kommer att få, medan det för andra främst handlar om att de inte orkat ta reda på hur man ska starta processen. I vilken ände ska man börja?

1. Börja i din närmaste krets

Det enklaste och snabbaste steget till att börja släktforska är genom att prata med dina föräldrar eller andra släktingar. Här finns det oftast väldigt mycket information att hitta i form av dagböcker, tidningsurklipp som sparats eller gamla fotografier och brev.

2. Böcker och nätet

När du har samlat på dig den information som du har kunnat få ut från släktingar är det dags att gräva djupare. Du kan t.ex. använda dig av tidningar på nätet som hjälper dig att släktforska på rätt sätt. Även Riksarkivet är ett bra sätt att komma igång. Du kan även ta hjälp av ett flertal olika betaltjänster som finns tillgängliga online. Sidorna fungerar likt dejtingsidor där du fyller i information om dig själv och sedan blir matchad mot andra singlar. Att matchas mot andra är idag det bästa sättet för dig att hitta en partner som passar in på dina önskemål och som delar samma intressen som du. Skillnaden vid släktforskning är naturligtvis att du inte är ute efter att dejta. Du fyller i så mycket av ditt släktträd som du bara kan och på så sätt kan du anknytas till andra. Detta är dock en betaltjänst.

3. Släktforskargrupper

Sverige har ett flertal olika grupper för människor som är ute efter samma sak – att släktforska och lära sig mer om sig själva och sin härkomst. I dessa grupper kan du tala med andra människor för att få råd och vägledning, men du har även erfarna släktforskare på plats som hjälper dig att undvika misstag och fallgropar. Vissa grupper erbjuder föreläsningar, studiebesök i arkiv och mycket mer som kan hjälpa dig på din resa.

4. Anteckna, anteckna, anteckna

Om du vill ro ditt projekt i land är det viktigt att du alltid antecknar så mycket som möjligt. Börja anteckna redan från start så att du har mer skinn på näsan längre fram. Var gärna frågvis i ditt sökande och dokumentera allt från det viktigaste till det mest oväsentliga.

5. Datorn – ett bra verktyg!

Visst är det bra om du har tillgång till papper och penna, men ett verktyg som du kommer behöva använda dig väldigt mycket av är din dator. Se till att du har tillgång till en sådan för att kunna ta del av kyrkoarkiv, dopböcker, begravningsböcker, församlingsböcker och mycket mer. Nuförtiden är all denna information digitaliserad och tillgänglig för dig att ta del av.

SSGG och deras komplement till vanlig släktforskning

Om du har tröttnat på att sitta och bläddra i dammiga gamla kyrkoböcker men fortfarande vill veta vilka dina förfäder var, så finns DNA-släktforskning. Metoden går ut på att man genom DNA-tester kan hitta sina släktingar även långt tillbaka i tiden. Intresset har ökat explosionsartat och inte minst i Sverige. Fördelen med DNA-släktforskning är att du både kan hitta levande släktingar på ett kick, samtidigt som du kan titta tillbaka på släktbanden långt innan kyrkböckerna sammanställdes. Ja, det går till och med att se dina rakt nedstigande led ända till Afrika då de första människorna började vandra uppåt.

SSGG

I Sverige är Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi eller SSGG, ledande inom denna form av släktforskning och de har säkerligen hyrt ett stort antal eventlokaler i Stockholm för att få människor att bekanta sig med detta högst intressanta tillvägagångssätt och samla folk för att berätta mer. Organisationen har en detaljerad hemsida för dig som vill DNA-testa dig med olika typer av tester. De ger även länkar till företag hos vilka du kan utföra testerna. Dessa tester ger mer eller mindre omfattande svar, vilket är lämpligt om du vill släktforska om levande människor eller uråldriga förfäder.

Ett komplement till traditionell släktforskning

Den vanliga släktforskningen kan i bästa fall leda oss ned till 1600-talet när kyrkböckerna och skriftliga dokument anger dina förfäder. Med DNA grenar släktträdet ut sig tusentals år tillbaka i tiden och har i vissa fall fastställt släktingar från stenåldern med sina yxor och knivar. Släkter följa släkters gång, heter det ju, och nu kan du få ännu mer insikt i varför du kanske agerar på vissa sätt. En annan intressant aspekt med DNA-släktforskning, är att vi alla består av en salig blandning och att begreppet “etniska svenskar” eller liknande är som bortblåst. Om du ger dig in i leken att topsa dig för att betrakta dina gamla förfäder, så är det högst sannolikt att du hittar folk både från Indien, Afrika eller kanske Asien. Det är just detta som många tycker är så fascinerande och vi håller givetvis med. Det är också extremt viktigt att det förflutna ser ut på det här sättet, eftersom blandningar i viss bemärkelse också hindrar oss från inavel och därmed olika sjukdomar om samma folk hade fortplantat sig i tusentals och åter tusentals år.

När man gör DNA-tester så får man tillgång till en slags karta över likheter från andra världsdelar där DNA:t stämmer överens med ens eget. Det som är baksidan med DNA-släktforskning är att du måste komplettera det med pappersarbete om du vill veta hur du på ett detaljerat sätt är släkt med olika personer. Men metoden är en ofantligt bra början som underlättar för folk senare. DNA-släktforskning är exempelvis oerhört bra om ett adopterat barn vill söka sina biologiska föräldrar eller om man vill hitta sin haplogrupp samt om man misstänker att ens pappa kanske inte är den han utger sig för att vara…

Om man redan har släktforskat och begravt sig i böcker utan att för den sakens skull kommit vidare, är denna metod också ett fantastiskt komplement.

Vad jobbade dina släktingar med?

Det man kan hitta i släktforskning är ett flertal olika saker, och saker som personernas kön, födelsedatum, giftermål, makar och barn är det som man oftast tar reda på först. Något som jag tycker är väldigt spännande är att försöka hitta mer information om personernas yrkesliv, och på så sätt hitta fler historier, berättelse och kanske bilder som har att göra med mina släktingar.

De flesta svenskar idag har sina rötter på landet som bönder eller torpare. Här finns flera svåra begrepp som man måste slå upp för att förstå vad de betyder. En arrendator, statare och torpare är väl begrepp som de flesta känner till, men vet du vad backstugesittare, frälsebonde eller hälftenbrukare betyder?

Vi kan börja med de första begreppen. En bonde, eller skattebonde som man kan säga, var en bonde som ägde sin gård och betalade skatt till staten. En arrendator hyrde mark av markägaren i perioder om 49 år, men ägde själva huset. En statare var en man som med familj bodde och jobbade hos bonden och fick betalt in natura, det vill säga med mat och husrum. Hustrun hade skyldighet att mjölka korna.

Så till de lite svårare begreppen: en backstugusittare var en person som bodde och arbetade på någon annans mark, till exempel med jordbruk eller hantverk. En frälsebonde bodde på skattebefriad mark och betalade en avgift till jordägaren. Och slutligen, hälftenbrukare var den som fick använda en annans gård mot att ägaren fick 50% av skörden.

Att det fanns så många namn på olika typer av jordbruk, är inte så konstigt under en tid då majoriteten av befolkningen höll på med detta. Idag har begreppen fallit i glömska. Likadant kanske det kommer vara för framtidens befolkning, som förundrade kommer att begrunda Hp guiden med olika yrken och undra vad deras släktingar höll på med. Själv undrar jag vilket liv de hade? Om de var lyckliga? Om de fick utvecklas i sina yrken och kanske till och med blev mästare på någon del i deras jobb? Eller var de tusenkonstnärer, som kunde lite om mycket, och brydde sig inte så mycket om personlig utveckling såsom vi gör i vår individualistiska tidsålder. Kanske de inte trodde att vi i framtiden skulle vara intresserade av deras hårda och mediokra liv. Det skulle vara så intressant att få höra deras berättelser, se deras kreationer och smaka på deras recept! Trots att det är en hel del ledtrådar som kommer fram i släktforskningen, så får mina funderingar nog trots allt bli fantasier i fortsättningen också.

Svenska släktforskarklubbar

Familj på gräsmatta

Släktforskning är en hobby som många människor tycker om att ägna sig åt. Anledningarna till varför man vill släktforska kan vara många. Kanske är man bara nyfiken på sitt ursprung eller så finns det andra skäl som att man till exempel söker en viss person och dess bakgrund. Det finns många klubbar i Sverige där man kan bli medlem om man är intresserad av att börja släktforska. Det övergripande förbundet för släktforskning i Sverige är Sveriges Släktforskarförbund. När man har forskat klart och är nöjd med sin forskning vill man gärna berätta för andra, kanske för de andra medlemmarna i klubben till exempel. Det är mycket viktigt med en bra presentationsteknik så att man behåller publikens intresse när man pratar.

Bild på mor och son

De som ägnar sig åt släktforskning vet att ju längre tillbaka i sina rötter man kommer, desto svårare blir det att få korrekt information. I Sverige är det dock lite enklare tack vare gamla tiders kyrkböcker. I kyrkböckerna registrerades alla födslar, vigslar och dödsfall och här hittar man information ända tillbaka till 1600-talets senare hälft. Före kyrkböckernas tid är det dock lite svårare. Man kan hitta en del information i de så kallade herdaminnena som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. För mer modern släktforskning använder man sig gärna av DNA för att spåra och säkerställa släktskap. Detta är också intressant för polisen när de utreder olika typer av brott. polisen vill använda sig av DNA för att kunna bevisa om till exempel en viss person har befunnit sig på en brottsplats till exempel. Det är också enkelt att påvisa släktskap mellan två personer om man kan göra ett DNA-test. DNA är en mycket intressant metod för släktforskare och förhoppningsvis blir den mer tillgänglig för släktforskare inom en snar framtid.

Polisbil utanför hus

DNA avslöjar släktförhållanden

Olika generationer håller varandras händer

Att släktforska innebär att sätta sig in i en mängd olika områden, och det är väl en del av vad som gör det så spännande. Släktforskning ger inblick i tidigare generationers livsstil och levnadssätt, ger en förståelse för ens egna rötter och kanske förklaringar till egenskaper och val som man själv och andra släktingar har och har gjort. Men det finns andra aspekter än de social-antropologiska och demografiska, man får möjligheten att sätta sig in i en hel del biologi och naturvetenskap i och med DNA:ts centrala roll för att bestämma släktskap. Att kunna använda DNA är en revolution inom släktforskningen, då det ger en långt mer pålitlig och exakt kartläggning av släktskap än tidigare använda källor, vilka till mångt och mycket utgjorts av folkbokföring och kyrkböcker.

DNA:ts roll i släktforskning

Olika generationer håller varandras händer

Dock är användandet av DNA en relativt ny upptäckt, och endast i undantagsfall går det att använda sig av DNA-matchning för att fastställa släktskap längre bak i tiden eftersom släktingarna med största sannolikhet är begravda. Det kan dock vara användbart för att fastställa släktskap mellan levande personer, till exempel för att se ifall två personer delar en mer eller mindre avlägsen släkting. Dessutom kan det var roligt att testa, som är barnen tjatar om att den där modellen från kids brand store är på pricken lik dem och måste vara en släkting, för vem vet om det någon gång kanske är sant??

Kompisen var släkting

Faktum är att folk har hittat riktigt roliga samband med hjälp av DNA-matchning. Ett fall där två vänner kände en sådan samhörighet till varandra att de undrade om de var släkt fick en del uppmärksamhet. kompisen var släkting visade ett DNA-test, och vips hade familjekänslan som funnits dem emellan en förklaring. Sådana fall skulle kanske aldrig upptäckt med konventionella metoder på släktforskning. Förhoppningsvis går tekniken framåt snabb takt så att DNA-tester blir mer lättillgängliga för allmänheten och vanliga släktforskare inom en snar framtid.

Kom igång med släktforskningen

Det kan finnas många anledningar till att man börjar släktforska. Kanske börjar man nå slutet på sitt liv, och vill se tillbaka på den historia som har lett fram till det, eller så kanske man just har gjort ett graviditetstest och insett att en ny generation är på väg. Då är kunskap om släktens historia en av de bästa gåvor man kan ge till barnet.

Om man aldrig tidigare har släktforskat kan det dock kännas svårt att veta var man ska börja – hur gör man ens när man släktforskar? Lyckligtvis finns det gott om resurser att ta del av, för att man ska lära sig grunderna. Tips på bra första steg är till exempel att läsa en nybörjarbok om släktforskning, att gå med i en Facebook-grupp om släktforskning (där man kan ställa frågor) och att kontakta sin närmaste släktforskarförening, som vanligtvis anordnar kurser och seminarier.

Den allra bästa början man kan få är sedan att fråga sin familj om den närmsta släkten. Genom att fråga sina föräldrar (eller morföräldrar och farföräldrar om de fortfarande är i livet) om deras egna föräldrar, morföräldrar och farföräldrar, kommer man sannolikt att kunna få information om släkten i alla fall till början av 1900-talet eller slutet av 1800-talet. Det är en mycket god start, eftersom det är svårt att få information om 1900-talet i nuläget. Det beror på att församlingsboken och andra handlingar med information om enskilda personer inte blir tillgängliga för allmänheten förrän tillräckligt lång tid har gått för att de inte ska anses som känsliga uppgifter, vilket normalt beräknas till 70 år (efter personens död). Med den grunden man har från sin familj kan man dock förhoppningsvis börja leta bland de digitaliserade kyrkböcker som finns tillgängliga online, och påbörja resan mot att upptäcka sin släkthistoria.

Släktforska utomlands

Drömmer du om att hitta den där okända berömda släktingen som några äldre släktingar pratat om, men som ingen har kunnat bekräfta? Släktforskning är intressant ur flera olika perspektiv, inte minst för att få veta mer om sina förfäder, få förståelse för varifrån till exempel hantverkskunskaper kommer och hur släkten har rört sig över Sverige, hela Europa eller länder utanför Europa. När man kommer några generationer bakåt i släktleden är det inte helt ovanligt att stöta på migranter och emigranter. Det är då det riktigt spännande börjar, att släktforska utomlands.

Nödår och emigrering

På 1800-talet var barnkullarna stora och regel var att äldste sonen fick ärva gården. De yngre sönerna fick söka tjänst som dräng på någon annan gård och döttrarna giftes bort eller fick anställning som husa eller piga tills de gifte sig. Under nödåren på 1800-talet senare hälft var det många svenskar som emigrerade till USA för att prova lyckan, inte minst sönerna om inte hade någon gård att ärva. En del som emigrerade återvände hem efter några år medan andra stannade i USA. deltagarna i TV-programmet Allt för Sverige är ättlingar till emigranterna och med SVT:s hjälp får de både lära känna sina förfäders modersland, deras kultur och den som vinner tävlingen får även träffa sina svenska släktingar.

Hitta släktingar i USA

För den som vet att delar av släkten emigrerade till USA och som vill försöka spåra släktingarna finns det flera bra nätbaserade databaser att söka i. En av de mest kända och mest omfattande är Ancestry. Här behöver du inte boka tolk, utan kan direkt börja söka på dina förfäders namn. Om du inte vet namnen på dem som utvandrade, är det enklaste att börja med att skriva in dig själv, dina föräldrar samt far- och morföräldrar och sedan successivt leta dig bakåt. Passa också på att fråga äldre släktingar, innan det är för sent, om släktingar och olika händelser eftersom de uppgifterna kan hjälpa dig att bekräfta om den fakta du hittar om dina släktingar stämmer eller inte. Tack vare den digitala tekniken är det lätt att släktforska utomlands.

Så långt tillbaka kan man släktforska

Det följer av naturliga skäl att det blir svårare och svårare att släktforska ju längre tillbaka i tiden man kommer. Det beror framförallt på att de historiska källorna som kan användas för att etablera släktskapsband blir färre och färre ju längre bakåt man kommer. I Sverige har släktforskare relativt fördelaktiga förhållanden jämfört med många andra länder i världen, eftersom våra kyrkböcker, med förteckningar över bland annat födslar, dödsfall och vigslar, sträcker sig ända tillbaka till den andra hälften av 1600-talet. Därefter blir det dock svårare. Man kan hitta präster förtecknade i de så kallade herdaminnena, vilka sträcker sig tillbaka till reformationen på 1500-talet, och om man har en släkting långt tillbaka som tillhörde adeln eller var soldat eller utbildad har man också god chans att hitta spår av dem. För allmogen måste man få tillgång till skattelängder eller domböcker för att kunna spåra dem längre tillbaka än 1600-talet. I enskilda fall kan man komma så långt tillbaka som till 1200-talet, till exempel genom medeltidsbrev. Det är dock sällsynt.

Eftersom släktforskning är en mentalt krävande sysselsättning är det viktigt att man ser till att vila ordentligt genom att sova ut om nätterna. I samband med att man börjar släktforska kan det därför vara en bra idé att investera i en ny säng. Du hittar en mängd olika sängar för alla smaker på Sleepo.se, så att du kan hitta den säng som passar bäst för dig, precis som du hittar dina egna släktingar i historien.

Kyrkornas roll inom släktforskning

Kyrkor har sedan medeltiden varit en plats för gudstjänster, dop, bröllop, begravningar, konfirmationer och mycket annat. En samlingsplats i samhället med andra ord. Men det finns även ett annat användningsområde som många inte tänker på. Det var nämligen prästerna som antecknade i födelseböcker, husförhörslängder, död- och begravningsböcker och alla andra böcker där man höll reda på folk långt innan statistik blev digitaliserat och övertogs av olika myndigheter. Mycket av detta gamla material finns kvar än idag på olika arkiv, förutom en viss procent av böckerna som sorgligt nog förstördes i diverse kyrkobränder.

Släktbanden blir allt viktigare.

I en otrygg värld söker vi trygghet och då får släktingar och släktband allt större betydelse. Kanske är det därför man ser att att Allt fler släktforskar? Förr var det mest äldre personer som forskade men nu är det folk i alla åldrar som nyfiket hungrar efter nya släktband och gamla berättelser från förr. Numera finns kyrkoböckerna att bläddra igenom bekvämt hemma framför datorn då fler och fler av de gamla böckerna blir inlästa digitalt och endast finns ett knapptryck bort. Många är de som dessutom hittar släktingar som utvandrat till Amerika. Även där borta vill de nyfiket veta mer om sina svenska anor.

Begravningar nu och då.

Förr i tiden hölls det begravningar mycket oftare än idag då folk dog av sjukdomar som vi numera har botemedel mot i vår moderna värld. Döden var inget konstigt på den tiden, nästan alla förlorade ett eller flera barn samt sin maka eller make och det var ofta ganska enkla begravningar då folk inte hade råd med dyra kistor och dylikt. Man hade inte råd med fina begravningsannonser i tidningen utan det spreds runt i byarna och det är en stor skillnad mot idag när man med ett enkelt klick på datorn kan hitta tips och råd om Moderna begravningar på begravningsbyråguiden.se.

Släktforskning för och med barnen

En vanlig anledning till att man börjar släktforska är just att man får egna barn, och vill kunna berätta mer om deras historia för dem när de växer upp. Kanske leder det också till att man reflekterar mer över familjeled, generationer och ens egna far- och morföräldrars föräldrar, som de flesta aldrig träffar i sina liv. På samma sätt som man investerar i en bra barnvagn åt sina barn, till exempel från Bugaboo, är därför släktforskning en investering av ens tid som kommer att bli till glädje för ens barn i framtiden.

Har man lite äldre barn kan det också vara en bra idé att involvera dem i släktforskningen från början, förutsatt att de är intresserade. Då blir släktforskningen ett gemensamt projekt i familjen, som kommer att föra er närmare varandra samtidigt som ni lär er mer om familjens historia. Exakt i vilken ålder man kan börja involvera sina barn i släktforskning varierar självklart från barn till barn, eftersom de mognar olika fort, men de måste vara så gamla att de faktiskt förstår vad släktforskning är och vilka personerna är som ni letar fram information om. Det blir ju roligare för både barnen och dig själv om de faktiskt vet hur många generationer bakåt ni har kommit och på vilken sida om släkten de olika släktingarna befinner sig.