Det är kittlande och spännande att blicka tillbaka i tiden. Det är en svindlande tanke att tänka att om människorna som levde i din släkt för hundra år sedan inte hade funnits, så hade inte du heller gjort det. Men går det också att dra nytta av släktforskningen i nutid och inte bara se den som spännande kuriosa? Det ska vi snart ta reda på.

Idag är släktforskning så populärt att event som rör ämnet drar massor av besökare. Många vill lära sig om sin historia, men många vill också förstå sig själva genom att släktforska. Genom att kartlägga det förflutna kan man faktiskt se spår av ärftlighet. Till exempel kan ledsjukdomen artros vara ärftlig, något som man kan se om man släktforskar. Lider du av den här åkomman kan du ta reda på mer om den på www.artros.org, en hemsida fylld av information. Det är så klart inte bara artros man kan se om det gått i släkten. Det gäller även andra ärftliga åkommor.

Ta reda på om det funnits ärftliga sjukdomar i släkten

Hur gör man då för att ta reda på om man har en ärftlig sjukdom i släkten? När man släktforskar går man ofta igenom gamla kyrkböcker i vilka dödsorsak och andra livshändelser står angivna. Tyvärr kan dödsorsaken ibland vara mycket vag. Det är till exempel vanligt att det står “andnöd”. Det är ju snarare ett symptom på en sjukdom och inte själva åkomman sig, något som kan göra det svårt att avgöra vad personen faktiskt dog av. Ibland var den vaga beskrivningen också en omskrivning eftersom den sjukdom personen i fråga drabbats av ansågs skamlig. Det kan därför vara bra att lära sig dessa omskrivningar eftersom de ofta är återkommande och betyder samma sak.

Väv ihop ledtrådarna

Men hur gör man då för att ta reda på om det finns någon sjukdom som har härjat i släkten över tid? Det bästa är egentligen att undersöka om det finns någon återkommande dödsorsak i släktträdet. Om många till exempel dött av hjärtattack så kan det tyda på att det finns någon form av hjärtproblem i släkten. Står det istället något om värk i kyrkboken kan det faktiskt vara just artros det rörde sig om. Artros är i och för sig ingen dödlig sjukdom, men det kan i alla fall hända att det finns något angivet. Att släktforska är i mångt och mycket ett detektivarbete. Det gäller att gräva djupt och kanske också ta hjälp av andra kunniga för att lära sig vad man ska leta efter.