Att släktforska innebär att sätta sig in i en mängd olika områden, och det är väl en del av vad som gör det så spännande. Släktforskning ger inblick i tidigare generationers livsstil och levnadssätt, ger en förståelse för ens egna rötter och kanske förklaringar till egenskaper och val som man själv och andra släktingar har och har gjort. Men det finns andra aspekter än de social-antropologiska och demografiska, man får möjligheten att sätta sig in i en hel del biologi och naturvetenskap i och med DNA:ts centrala roll för att bestämma släktskap. Att kunna använda DNA är en revolution inom släktforskningen, då det ger en långt mer pålitlig och exakt kartläggning av släktskap än tidigare använda källor, vilka till mångt och mycket utgjorts av folkbokföring och kyrkböcker.

DNA:ts roll i släktforskning

Dock är användandet av DNA en relativt ny upptäckt, och endast i undantagsfall går det att använda sig av DNA-matchning för att fastställa släktskap längre bak i tiden eftersom släktingarna med största sannolikhet är begravda. Det kan dock vara användbart för att fastställa släktskap mellan levande personer, till exempel för att se ifall två personer delar en mer eller mindre avlägsen släkting. Dessutom kan det var roligt att testa, som är barnen tjatar om att den där modellen från kids brand store är på pricken lik dem och måste vara en släkting, för vem vet om det någon gång kanske är sant??

Kompisen var släkting

Faktum är att folk har hittat riktigt roliga samband med hjälp av DNA-matchning. Ett fall där två vänner kände en sådan samhörighet till varandra att de undrade om de var släkt fick en del uppmärksamhet. kompisen var släkting visade ett DNA-test, och vips hade familjekänslan som funnits dem emellan en förklaring. Sådana fall skulle kanske aldrig upptäckt med konventionella metoder på släktforskning. Förhoppningsvis går tekniken framåt snabb takt så att DNA-tester blir mer lättillgängliga för allmänheten och vanliga släktforskare inom en snar framtid.