Det man kan hitta i släktforskning är ett flertal olika saker, och saker som personernas kön, födelsedatum, giftermål, makar och barn är det som man oftast tar reda på först. Något som jag tycker är väldigt spännande är att försöka hitta mer information om personernas yrkesliv, och på så sätt hitta fler historier, berättelse och kanske bilder som har att göra med mina släktingar.

De flesta svenskar idag har sina rötter på landet som bönder eller torpare. Här finns flera svåra begrepp som man måste slå upp för att förstå vad de betyder. En arrendator, statare och torpare är väl begrepp som de flesta känner till, men vet du vad backstugesittare, frälsebonde eller hälftenbrukare betyder?

Vi kan börja med de första begreppen. En bonde, eller skattebonde som man kan säga, var en bonde som ägde sin gård och betalade skatt till staten. En arrendator hyrde mark av markägaren i perioder om 49 år, men ägde själva huset. En statare var en man som med familj bodde och jobbade hos bonden och fick betalt in natura, det vill säga med mat och husrum. Hustrun hade skyldighet att mjölka korna.

Så till de lite svårare begreppen: en backstugusittare var en person som bodde och arbetade på någon annans mark, till exempel med jordbruk eller hantverk. En frälsebonde bodde på skattebefriad mark och betalade en avgift till jordägaren. Och slutligen, hälftenbrukare var den som fick använda en annans gård mot att ägaren fick 50% av skörden.

Att det fanns så många namn på olika typer av jordbruk, är inte så konstigt under en tid då majoriteten av befolkningen höll på med detta. Idag har begreppen fallit i glömska. Likadant kanske det kommer vara för framtidens befolkning, som förundrade kommer att begrunda Hp guiden med olika yrken och undra vad deras släktingar höll på med. Själv undrar jag vilket liv de hade? Om de var lyckliga? Om de fick utvecklas i sina yrken och kanske till och med blev mästare på någon del i deras jobb? Eller var de tusenkonstnärer, som kunde lite om mycket, och brydde sig inte så mycket om personlig utveckling såsom vi gör i vår individualistiska tidsålder. Kanske de inte trodde att vi i framtiden skulle vara intresserade av deras hårda och mediokra liv. Det skulle vara så intressant att få höra deras berättelser, se deras kreationer och smaka på deras recept! Trots att det är en hel del ledtrådar som kommer fram i släktforskningen, så får mina funderingar nog trots allt bli fantasier i fortsättningen också.