Category Archives: Okategoriserade

SSGG och deras komplement till vanlig släktforskning

Om du har tröttnat på att sitta och bläddra i dammiga gamla kyrkoböcker men fortfarande vill veta vilka dina förfäder var, så finns DNA-släktforskning. Metoden går ut på att man genom DNA-tester kan hitta sina släktingar även långt tillbaka i tiden. Intresset har ökat explosionsartat och inte minst i Sverige. Fördelen med DNA-släktforskning är att du både kan hitta levande släktingar på ett kick, samtidigt som du kan titta tillbaka på släktbanden långt innan kyrkböckerna sammanställdes. Ja, det går till och med att se dina rakt nedstigande led ända till Afrika då de första människorna började vandra uppåt.

SSGG

I Sverige är Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi eller SSGG, ledande inom denna form av släktforskning och de har säkerligen hyrt ett stort antal eventlokaler i Stockholm för att få människor att bekanta sig med detta högst intressanta tillvägagångssätt och samla folk för att berätta mer. Organisationen har en detaljerad hemsida för dig som vill DNA-testa dig med olika typer av tester. De ger även länkar till företag hos vilka du kan utföra testerna. Dessa tester ger mer eller mindre omfattande svar, vilket är lämpligt om du vill släktforska om levande människor eller uråldriga förfäder.

Ett komplement till traditionell släktforskning

Den vanliga släktforskningen kan i bästa fall leda oss ned till 1600-talet när kyrkböckerna och skriftliga dokument anger dina förfäder. Med DNA grenar släktträdet ut sig tusentals år tillbaka i tiden och har i vissa fall fastställt släktingar från stenåldern med sina yxor och knivar. Släkter följa släkters gång, heter det ju, och nu kan du få ännu mer insikt i varför du kanske agerar på vissa sätt. En annan intressant aspekt med DNA-släktforskning, är att vi alla består av en salig blandning och att begreppet “etniska svenskar” eller liknande är som bortblåst. Om du ger dig in i leken att topsa dig för att betrakta dina gamla förfäder, så är det högst sannolikt att du hittar folk både från Indien, Afrika eller kanske Asien. Det är just detta som många tycker är så fascinerande och vi håller givetvis med. Det är också extremt viktigt att det förflutna ser ut på det här sättet, eftersom blandningar i viss bemärkelse också hindrar oss från inavel och därmed olika sjukdomar om samma folk hade fortplantat sig i tusentals och åter tusentals år.

När man gör DNA-tester så får man tillgång till en slags karta över likheter från andra världsdelar där DNA:t stämmer överens med ens eget. Det som är baksidan med DNA-släktforskning är att du måste komplettera det med pappersarbete om du vill veta hur du på ett detaljerat sätt är släkt med olika personer. Men metoden är en ofantligt bra början som underlättar för folk senare. DNA-släktforskning är exempelvis oerhört bra om ett adopterat barn vill söka sina biologiska föräldrar eller om man vill hitta sin haplogrupp samt om man misstänker att ens pappa kanske inte är den han utger sig för att vara…

Om man redan har släktforskat och begravt sig i böcker utan att för den sakens skull kommit vidare, är denna metod också ett fantastiskt komplement.

Vad jobbade dina släktingar med?

Det man kan hitta i släktforskning är ett flertal olika saker, och saker som personernas kön, födelsedatum, giftermål, makar och barn är det som man oftast tar reda på först. Något som jag tycker är väldigt spännande är att försöka hitta mer information om personernas yrkesliv, och på så sätt hitta fler historier, berättelse och kanske bilder som har att göra med mina släktingar.

De flesta svenskar idag har sina rötter på landet som bönder eller torpare. Här finns flera svåra begrepp som man måste slå upp för att förstå vad de betyder. En arrendator, statare och torpare är väl begrepp som de flesta känner till, men vet du vad backstugesittare, frälsebonde eller hälftenbrukare betyder?

Vi kan börja med de första begreppen. En bonde, eller skattebonde som man kan säga, var en bonde som ägde sin gård och betalade skatt till staten. En arrendator hyrde mark av markägaren i perioder om 49 år, men ägde själva huset. En statare var en man som med familj bodde och jobbade hos bonden och fick betalt in natura, det vill säga med mat och husrum. Hustrun hade skyldighet att mjölka korna.

Så till de lite svårare begreppen: en backstugusittare var en person som bodde och arbetade på någon annans mark, till exempel med jordbruk eller hantverk. En frälsebonde bodde på skattebefriad mark och betalade en avgift till jordägaren. Och slutligen, hälftenbrukare var den som fick använda en annans gård mot att ägaren fick 50% av skörden.

Att det fanns så många namn på olika typer av jordbruk, är inte så konstigt under en tid då majoriteten av befolkningen höll på med detta. Idag har begreppen fallit i glömska. Likadant kanske det kommer vara för framtidens befolkning, som förundrade kommer att begrunda Hp guiden med olika yrken och undra vad deras släktingar höll på med. Själv undrar jag vilket liv de hade? Om de var lyckliga? Om de fick utvecklas i sina yrken och kanske till och med blev mästare på någon del i deras jobb? Eller var de tusenkonstnärer, som kunde lite om mycket, och brydde sig inte så mycket om personlig utveckling såsom vi gör i vår individualistiska tidsålder. Kanske de inte trodde att vi i framtiden skulle vara intresserade av deras hårda och mediokra liv. Det skulle vara så intressant att få höra deras berättelser, se deras kreationer och smaka på deras recept! Trots att det är en hel del ledtrådar som kommer fram i släktforskningen, så får mina funderingar nog trots allt bli fantasier i fortsättningen också.

Svenska släktforskarklubbar

Familj på gräsmatta

Släktforskning är en hobby som många människor tycker om att ägna sig åt. Anledningarna till varför man vill släktforska kan vara många. Kanske är man bara nyfiken på sitt ursprung eller så finns det andra skäl som att man till exempel söker en viss person och dess bakgrund. Det finns många klubbar i Sverige där man kan bli medlem om man är intresserad av att börja släktforska. Det övergripande förbundet för släktforskning i Sverige är Sveriges Släktforskarförbund. När man har forskat klart och är nöjd med sin forskning vill man gärna berätta för andra, kanske för de andra medlemmarna i klubben till exempel. Det är mycket viktigt med en bra presentationsteknik så att man behåller publikens intresse när man pratar.

Bild på mor och son

De som ägnar sig åt släktforskning vet att ju längre tillbaka i sina rötter man kommer, desto svårare blir det att få korrekt information. I Sverige är det dock lite enklare tack vare gamla tiders kyrkböcker. I kyrkböckerna registrerades alla födslar, vigslar och dödsfall och här hittar man information ända tillbaka till 1600-talets senare hälft. Före kyrkböckernas tid är det dock lite svårare. Man kan hitta en del information i de så kallade herdaminnena som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. För mer modern släktforskning använder man sig gärna av DNA för att spåra och säkerställa släktskap. Detta är också intressant för polisen när de utreder olika typer av brott. polisen vill använda sig av DNA för att kunna bevisa om till exempel en viss person har befunnit sig på en brottsplats till exempel. Det är också enkelt att påvisa släktskap mellan två personer om man kan göra ett DNA-test. DNA är en mycket intressant metod för släktforskare och förhoppningsvis blir den mer tillgänglig för släktforskare inom en snar framtid.

Polisbil utanför hus

DNA avslöjar släktförhållanden

Olika generationer håller varandras händer

Att släktforska innebär att sätta sig in i en mängd olika områden, och det är väl en del av vad som gör det så spännande. Släktforskning ger inblick i tidigare generationers livsstil och levnadssätt, ger en förståelse för ens egna rötter och kanske förklaringar till egenskaper och val som man själv och andra släktingar har och har gjort. Men det finns andra aspekter än de social-antropologiska och demografiska, man får möjligheten att sätta sig in i en hel del biologi och naturvetenskap i och med DNA:ts centrala roll för att bestämma släktskap. Att kunna använda DNA är en revolution inom släktforskningen, då det ger en långt mer pålitlig och exakt kartläggning av släktskap än tidigare använda källor, vilka till mångt och mycket utgjorts av folkbokföring och kyrkböcker.

DNA:ts roll i släktforskning

Olika generationer håller varandras händer

Dock är användandet av DNA en relativt ny upptäckt, och endast i undantagsfall går det att använda sig av DNA-matchning för att fastställa släktskap längre bak i tiden eftersom släktingarna med största sannolikhet är begravda. Det kan dock vara användbart för att fastställa släktskap mellan levande personer, till exempel för att se ifall två personer delar en mer eller mindre avlägsen släkting. Dessutom kan det var roligt att testa, som är barnen tjatar om att den där modellen från kids brand store är på pricken lik dem och måste vara en släkting, för vem vet om det någon gång kanske är sant??

Kompisen var släkting

Faktum är att folk har hittat riktigt roliga samband med hjälp av DNA-matchning. Ett fall där två vänner kände en sådan samhörighet till varandra att de undrade om de var släkt fick en del uppmärksamhet. kompisen var släkting visade ett DNA-test, och vips hade familjekänslan som funnits dem emellan en förklaring. Sådana fall skulle kanske aldrig upptäckt med konventionella metoder på släktforskning. Förhoppningsvis går tekniken framåt snabb takt så att DNA-tester blir mer lättillgängliga för allmänheten och vanliga släktforskare inom en snar framtid.

Kyrkornas roll inom släktforskning

Kyrkor har sedan medeltiden varit en plats för gudstjänster, dop, bröllop, begravningar, konfirmationer och mycket annat. En samlingsplats i samhället med andra ord. Men det finns även ett annat användningsområde som många inte tänker på. Det var nämligen prästerna som antecknade i födelseböcker, husförhörslängder, död- och begravningsböcker och alla andra böcker där man höll reda på folk långt innan statistik blev digitaliserat och övertogs av olika myndigheter. Mycket av detta gamla material finns kvar än idag på olika arkiv, förutom en viss procent av böckerna som sorgligt nog förstördes i diverse kyrkobränder.

Släktbanden blir allt viktigare.

I en otrygg värld söker vi trygghet och då får släktingar och släktband allt större betydelse. Kanske är det därför man ser att att Allt fler släktforskar? Förr var det mest äldre personer som forskade men nu är det folk i alla åldrar som nyfiket hungrar efter nya släktband och gamla berättelser från förr. Numera finns kyrkoböckerna att bläddra igenom bekvämt hemma framför datorn då fler och fler av de gamla böckerna blir inlästa digitalt och endast finns ett knapptryck bort. Många är de som dessutom hittar släktingar som utvandrat till Amerika. Även där borta vill de nyfiket veta mer om sina svenska anor.

Begravningar nu och då.

Förr i tiden hölls det begravningar mycket oftare än idag då folk dog av sjukdomar som vi numera har botemedel mot i vår moderna värld. Döden var inget konstigt på den tiden, nästan alla förlorade ett eller flera barn samt sin maka eller make och det var ofta ganska enkla begravningar då folk inte hade råd med dyra kistor och dylikt. Man hade inte råd med fina begravningsannonser i tidningen utan det spreds runt i byarna och det är en stor skillnad mot idag när man med ett enkelt klick på datorn kan hitta tips och råd om Moderna begravningar på begravningsbyråguiden.se.