Förord
Mats Jonsson född 1783 i Ämneboda, barnbarns barn till Erik Eriksson d.
ä.
Bokens format: 17 ggr
Opaginerad. 56 sidor, sidan 49-50 bortskuren. Lätt angrepp av silverfisk.
I övrigt i gott skick.
Transkriberat av Per Frödholm 2002-02-01.
Avskrift. Högvälborne herr
baron landshövding och riddare av Kungliga Majt´s svärdsorden, nådige herre.
Inför eders höga nåde är jag föranlåten att i djupaste ödmjukhet föredraga huru
som kronolänsmannen Hultman alla och med hugg och slag hanterats mig med flera
personer nämligen:
Johannes Månsson i Asarum,
drängen Sven Nilsson i Påkamåla, dito Hans Svensson i Vekerum Mörrums socken,
Jon Germundsson i Gungvala, Jöns Åkesson i Vekerum, Bengt Mickelsson i
Stilleryd, bonden Ola Joansson i Fähallen Måns Nilsson i Trolleboda och
torparen Nils Albertsson ibidem, Måns Jonsson i Rumpeboda, vilka alla tid efter
annan så våld under kronoskjutsens utgörande som eljest av bemälte länsman
Hultman blivit överfallna // slagna och illa medfarna: utbedjande fördenskull
att detta mål högrättevisligen må bliva vid behörig domstol upptaget till
avgörande, varvid man då må få tillfälle vid i laglig ordning allt sådant i
bestrida med djupaste vördnad framhävdar eders höga nåders allra ödmjukaste
tjänare Olof Gummesson i Ebbarp Asarums socken.
---
Avskrift. Högvälborne herr
Greven Svea Rikets Råd och Drots President Landsakademie Cancellair Riddare och
Commendant av alla Kungl. Majt´s orden
Nådigaste Herre.
Tillåt allra nådigast att jag
fattige man och hemmansåbos vägnar underdånigast eders höggrevliga excellens nu
föredragande av mina omständigheter rörande kronofogden Arnoldsson och länsman
Hultman, vilka // i mål jag den 27de hujus på Kungl. landskansliet uppå nådig
befallning besvärat sedan jag efter 2ne förut gjorda resor den bekommit till
communication de äro därstädes, men ofelbart snart bliva till eders
excellensers högnådiga beprövande översänder då jag för någon del så väl som
för mina medbröders vägnar bönfaller om all nåd och hjälp ty skola denna
kronobetjäning säga längre bestånd bliva vi fördärvade ty i manna minne kan
flera säga såsom skall väl bliva bevisat det de aldrig varit så hanterade ty en
Knut Persson i Listers härad och en Arnoldsson i Bräkne härad göra med bonden
vad de vilja snart sagt med allting, och vem skall klaga för härstädes då alla
deras genom // gärningar skyddas, hade den gamle häradshövdingen Hoffmester
levat och kommit till Stockholm hade vi med Guds hjälp och nåd slagit sådana
regenter det gläder var Listers härad. Bo så vitt han tror sig att en vid namn
Käll ifrån Kristianstad som kallade sig vice auditör åtagit sig fullmäktigeskap
mot Knut Persson för dess fader och broder samt Hörby bys bymän en sak som då
vill kommit i denna herrans hand får sitt rätta ljus. Varföre om jag fattige
man finge nu i underdånigaste bön fefaller det eders höggrevliga excellensers
verdes nådigast i mina mål förordna dem herran till krono- (svårtytt) så kunde jag och mina
medbröder bliva försäkrade om att allt fingo // här vid domstolen rätt tillge
ingiva förordning i avseende till person eller annat äga än nådigast herren att
få denna mannen till (svårtytt) ty
landsfiskalen Gillström lärer bliva jävig och om fiskalen. Han är släkting till
Arnoldsson. Jag vågar icke längre uppehålla eders höggrevlige excellens med min
enfaldiga skrivelse utan bönfaller underdånigast om att få den om skriva herren
och skulle mig tillåtas att i nåder få afrakte genom eders höggrevlige
excellens var som är väl det första att begära sedan bönfaller jag
underdånigast och det måtte översändas till prosten herr doktor Strecker som är
vår präst i Asarum och Karlshamn // och fördristar jag även underdånigast nämna
det jag personligen tänkt begiva mig till Stockholm och i detta ärende knäfallit
för eders höggrevliga excellens med på rådande av flera som tröstat mig om
eders excellens högnådigaste nåd och godhet emot bondeståndet har jag vågat
detta med pennan framföra som jag allra underdånigast bönfaller mig tillgivas
och förlåtas, uti nådigaste beskydd bönfaller jag bliva benådad samt med
underdånigaste lägdes plikt och vördnad framhärda eders höggrevliga excellens
allra underdånigaste tjänare Olof Gummesson Ebbarp d. 31 juli 1791.
Likalydande med själva
originalet intygar Hans Samuelsson den ? Per Jönsson Bökemåla den 24 maj 1797.
---
// Stor sorg har jag i
hjärtat fött för min vän så sått
och vän den jag sorgelig bort
går när vi skall skiljas åt
jag önskar därför hjärtelig
och snarlig kommen igen
där jag får muntelig tala vid
dig min utvalda vän
voro det utav Gud beskärv jag
äga fick den mö
visst vore det mig hjärtelig
kärt med henne leva och dö
men vänta jag det ej kunde
ske
av hjärtat skulle då jag om
en salig anda be
att skiljas här ifrån. Ett
ängsligt sinn för utan tröst
det är det största kval som
ständigt ägna i det bröst
där glädjen ej blir kvar
En kärlekspil är likaså där
han sig väl har fäst
när man vill honom emot stå
då sker det allramest
när jag sålds påminner mig
det rum jag flickan såg
de ord hon med mig talade då
hon vid mitt bröst låg
// då blir min ro borttagen
så ingen kan trösta mig
jag vet ej vad som vålla må
jag blir så sorgelig
men när jag rätt besinnar är
det just för den skull
att sinnet mitt skall ändra
sig allt för den vän så hull
som jag i hjärtat ständigt
bär och ej förglömma må
o söta vän o ängel kär ack
kunde jag dig få
men finge jag allena ha ett
enda hopp om dig
och än en gång få bliva glad
för all den sorg och ve som jag har burit hit intill och ännu ständigt bär
så ville jag då tiga still
medan jag från dig är
när andra lustigt glädja sig
tänker jag på min vän
slätt ingenting kan roa mig
förrän jag alad? igen kan finna den jag vistad
mitt // avsked tog och
sorgelig vän lämnar kvar min frögd och all min ro
och finge jag med säkerhet
skriva en enda ord till vännen min
utan förtret och göra henne
glad visst tror det en hjärtans ro uti mitt sorgsna sinn
samt även och en hjärtans ro
för söta vännen min
till slut jag önskar vännen
gott och slutar visan min
jag bar ett hon ej glömmer
bort den förra loven sin
som vi har gjort förtröstelig
att ingen den av vet
för än om Gud vill låta se
dess svar av kärlighet
Bökemåla den 14 mars 1797 Ola
Jönsson
---
Och om jag kunde skriva på
papper några rader, så skulle jag skriva till kärestan min och göra henne //
glad, och om jag kunde önska två ting utav min synd, att jag måtte bliva Guds
egna barn och du min lilla brud, en ros har du planterat som i mitt hjärta
står, hon aldrig utur mitt hjärta går utan du sviker mig, nej förr skulle
bergen smälta och himlen falla ned, för än dig, där är tre raska matroser allt
uti Karlshamns stad, de vilja så gärna gifta sig, om de få den de vill.
---
Den 10 november besiktigades
och förbands bonden Ola Gummesson i Ebbarp Asarum socken, hans åkommor voro som
följer, ett litet så med blånader i kring, över pannbenet straxt vid hårgången.
En svullnad, stor som ett halvt hönsägg, över vadbenet, på högra sidan ett
blodvite framför vänstra örat, ett dito under vänstra örat // sex stycken små
blodviten på högra fingrarna, tvenne dito på vänstra armen, tvenne små sår på
vänstra tummen. Detta varder på begäran till ett sannfärdighetsbevis meddelat.
Karlshamn den 1 december 1790 Daniel Sevelins stadskirurg. Med herr stadskirurg
Daniel Sevelins egenhändiga originalbevis likalydande intygar Lars J. Hedenskog
och Håkan Kullström (denna misshandel bör
hänga ihop med ovanstående och nedanstående bråk med befallningsman Arnoldsson
och länsman Hultman, min anmärkning)
---
Avskrift. Högvälborne herr
baron landshövding och riddare av Kungl. Majts svärdsorden nådigaste herre.
Sedan jag andan för detta i
största ödmjukhet infinnerat min ansökan rörande kronoskjutsningens
underhållande // av Hällaryds sockenbor, varifrån en del varit befriade, och
jag i detta ärende är med laga fullmakt av de flera försedd, har eders höga nåd
medelst vår gunstiga communications resolutioner utställt detta mål till var
kronobefallningsmannen Jonas Arnoldsson förklarings avgivande vid förnyat vite.
Därjämte är jag anmodad efter fullmakt av sjömansänkan Ingeborg Simonsdotter
och båtsmansänkan Svenbo(r)g Johansdotter, vilken för befrielse för
kronoutskylder, med det mera, i vilkens mål berörde herr kronobefallningsman
redan sig förklaras samt äntligen uti en målets rörande skarprättaren Joh.
Sandvalls olikviderade och innestående lön, för vilken jag ock är
befullmäktigad, och äntligen i målet rörande allmogens distrikt. Och som jag
genom ett allmänt rykte? försport och kommit i verklig erfarenhet // där om att
herr kronobefallningsmannen Arnoldsson är när av stå eller bortackordera
syssla, för och på denna grund är jag högst nödsakad på det ödmjukaste anhålla
att behörda? herr kronobefallningsman ej förrnä? för ackorder, eller från
tjänsten entledigas, än han visat och gjort fullkomlig laga rad (råd) för alla
även skriva mål utan att han intill dess fullredo gjord blivit må vid tjänsten
kvarbliva. Likaledes och som kronolänsmannen Jonas Hultman i vissa
omständigheter är rörd i dessa mål är min lika ödmjuka anhållan, att han ej
eller må få ackordera eller från tjänsten entledigad förrän han också gjort
fullkomlig redo för sig. Här över av vaktes hans höga nådes gunst rättvisa
resolution framgärda med djupaste vördnad högvälborne herr baronens
landshövdingens och riddarens hans höga nådes (slutar så).
---
// Min k. consin (kära kusin) Gud med dig!
Som jag genom undervisning
uti min korta lärotid har hint (hunnit) så långt med mitt skrivande att jag kan
med min klara hand bokstäver författa, så skall jag här igenom korteligen låta
dig få inhämta mitt tillstånd. Hälsan ägnar jag god, även och mina hulda
föräldrar och k. syskon, önskar att denna min klara skrivelse måtte inhändigas
av dig, samt dina hulda föräldrar och k. syskon, uti ett slikt hugelikt och
gott tillstånd, voro mer än kärt få förspörja. Eftersom mig bekant är att du
börjat skriva, beder jag om några rador ifrån dig. Varav jag kan få inhämta
ditt och dinas tillstånd, samt se din skrivelse, ty vi hava icke mycket talats
vid, ändock vi äro för nära släktingar. Slutligen avlägges vänlig hälsning
ifrån mina hulda föräldrar // och k. syskon, till dina hulda föräldrar och k.
syskon, så väl som ifrån mig själv, som har även äran framleva min k. consins
tillgivne consin. Bökemåla den 27 maj 1797 unge gossen beskedlige Per
Truetsson, D... (svag skrift) i
Öjavad.
---
Avskrift. Det äro tre
undertecknade bönder i Emenaboda komna överens på att byta och dela oss våra
hagar emellan, allt sättes på ett o(ch) bytt stycke närmast gården, som begynns
i främre brädan på Hårfsakörret och går sedan mett uppå liarna omkring och så
åt gamla stengäret vid Bökeskärvet emellan Hans Mickels gäremärke åt Hejevägen
och i hans hejestätte en gäresbalk emellan bägge hagarna går ifrån hans
gatte... (otydligt) rakt fram åt
Hemgyls ålakista. En dam(m) som hästas med bannstad omkring obytt till hela
gården emellan Hans och Karl avgår ett märke efter den vägen som går ifrån
kyrkvägen // och till Stenstugudraget. Men eljest en backe så vitt som icke
slås kallas Gammals backe sättes till Eriks part. Men alla de andra märkena går
efter topphuggna träd. Späntning uti ett så emellan oss slutes och i 4 kontrakt
ens lydande upprättas bekräftar av oss i Herrens namn. Emenaboda d. 28 augusti
1743
Hans HO Olsson
Carl K Olsson
Erik E Eriksson
Mickel MP Persson
Till mera visso haver vi
uppsatt ett vite med
---
// Emellan undertecknade
samtliga åboar uti Emenaboda och Bökemåla åboar efterföljande kontrakt ingått,
gjort och samtyckt, angående gärdesgård hållande, emellan Emenaboda väg, samt
Bökemåla Krok, sålunda att Bökemåla åboar hålla 3die-delen av gärdesgården så
vitt som Bökemåla Krok sträcker sig som är 400 famnar, varav Bökemåla åboar
freda och göra 133 1/3 famnar, och Emenaboda 286 1/3 famn, samt mellan Bökemåla
vång och Östra hage samt emellan Bökemåla gärdesgården består av 390 famnar, så
gör Bökemåla halvdelen som är 195 famnar, och Emenaboda 195 samt giva Bökemåla
åboar Emenaboda åboar lov med minne, att den som ägna gärdesgården vid Kroken,
skall få lov straxt utanför i Kroken, nästintill gärdesgården att hugga litet
till hjälp av vattenskog, att laga gärdesgården med förmedelst av Emenaboda
haver så ont att kunna dit komma till gärdesgården med gärdslen, samt förplikta
vi oss att hålla var av oss dessa // ovannämnda gärdesgårdar vid makt och lika
så att ingen skada av bemälte gärdesgårdar som oss nu tilldelade äro, skall
förorsakas utan vilken av oss som intet håller sin gärdesgård vid makt, och där
igenom kommer kreatur och djur skada, så skall den som äger gärdesgården betala
dubbelt, vad skada som kreaturen kunna göra, som igenom samma gärdesgård kan
inkomma, och till denna vår förlikning bättra ståendes, så sätter vi
Gumme GS Svensson i Bökemåla
Johan IPS Persson i Bökemåla
Olof OIS Jönsson i Emenaboda
Jöns IN Nilsson i Emenaboda
Per PE Eskilsson i Emenaboda
Mickel MP Persson i Emenaboda
// Till veterligt efter
begäran Fadder Olsson (klockare i Asarum),
Håkan HP Persson, Åke Å Bosson, Per P Håkansson i Hjelmsa, Sone Carlsson i Djurtorp och Sven Åkesson.
Anno 1730 den 2 mars på
Bräkne härads ting uti Hoby är detta överenskommande uppläst, och lagligen
intecknat, det betygar på tingsrättens vägnar Joen Schaj.
---
Avskrift. Högvälborne herr
baron, landshövding och riddare av Kunglig Majts Nordstjärneorden!
Sedan jag genom i ödmjukhet
hos fogade bytesbrev blivit ägare av 3/16 delar uti 3/4 dels skattehemman nr
136 Trolleboda i Bräkne härad och Asarum socken beläget, och kommer nu i nästa
vår och laga fardag samma hemmansdel till tredje, och för den skull anhåller i
djupaste ödmjukhet om ordens till vederbörande kronofogde, att lämna mig
behörigt städjebrev på berörda 3/16 skattehemman, var efter jag som rätta ägare
här till, må bliva såsom åbon // uti kronans jordebok därför antecknad införd,
varemot med all upptänklig vördnad förbliven. Bengt BI Joensson i Gråstugan.
---
Avskrift. För mitt arvode,
samt den kostnad som jag måst använda vid 2ne härads- och ett lagmansting till
rättegångens utförande emot förmyndarna Jöns och Nils Markussöner, rörande
skattehemmanet nr 133 3/4 dels mantal Bökemåla uti Asarum socken, har
förmyndaren Gumme GH Hansson i
Ebbarp, låtit till mig genom herr häradsskrivaren Thuro, av Gummes försvar uti
avlidne Håkan Persson i Tostarp sterbhus betala med sjuttio C Smt, vilka
---
// Avskrift. Kontrakt mellan
oss undertecknade åboar och hemmansbrukare i Bökemåla och Ebbarp hemman, så äro
vi i största vänlighet komna överens att stänga våra marker alldeles åtskilliga
med gärdesgård så att var åbo uppsätter och årligen håller vid makt sin andel
av detta gärde efter hemmantalet, Bökemåla gärde begynner vid Rönnehallar och
följer rågången ner förbi Svarta pölen och till en flathall där näst tager
Östergården i Ebbarp sitt stycke över Kolabäcken och sedan tager Västegården i
Ebbarp vid, vilket räknas ända till Sven Jönssons heja, vilket gärde skiljobalk
vi alla samtliga äro överens att det skall vara färdigt eller i gott stånd till
den 1 maj eller Valborgsmässotiden nästkommande och sedan håller var sitt
stycke i stånd med reparationer årligen när det behövs och om vintrarna när
ollon är ock allt. Detta vid ett oss emellan utsatt vite av 2 RC specie som den
skall vara förfallen att utlägga och betala som på något sätt detta vårt
kontrakt bryter eller ej fullgör // det som här ovan uppfört är och således
förklara vi alla oss nöjda vara och av oss till oryrelig efterlevnad hållas,
skall vilket stadfästas med allas våra namn och sedvanliga bomärken av
Strömstorp den 22 november 1787. De grindar eller led som behövs på detta gärde
skola vi alla vara lika delaktiga, att hålla efter hemmantalen så tillkommer
det södra ledet till Västra gården i Ebbarp, Bo Nilsson och Håkan Månsson i
Bökemåla, det norra ledet tillkommer Jöns Persson (och) Jöns Jönsson i
Bökemåla, Jöns Jönsson, Jöns Gummesson och Ola Gummesson i Ebbarp att hålla vid
makt och vad körvägarna angår så skola vi alla vara behjälpliga att broa eller
och låta bli att köra den vägen vid förenämnda vite, det bestyrkes med våra
namn och bomärken av Strömstorp den 22 november 1787
I Bökemåla:
Håkan Månsson
Jöns Persson
Jöns Jönsson
I Ebbarp:
Gumme Hansson
Jöns Holgersson
Ola Holgersson
Jöns Jönsson
Ola Gummesson
Bo Nilsson
---
// Här följer 4½ sidor texter med religiöst innehåll.
Välaktade k. svärbroder!
Fast mitt skrivande är i
svagaste måtto, vågar jag mig sådant jag kan uti enfaldighet, min k. svärbroder
tillskriva, var uti jag får äran avlägga en ödmjuk tacksägelse, för det papper,
samt bläckhorn, med mera, som min k. svärbroder mig förärat, även får jag giva
tillkänna att jag samt mina k. // föräldrar och syskon, med de övriga av huset,
äro vid god hälsa och välmåga, önskar av hjärtat att denna min klara skrivelse
måtte träffa min k. svärbroder, samt alla övriga av hederliga huset, uti ett
hälsosamt och gott tillstånd och sedan uti långliga tider continnera (fortsätta). Slutligen avlägges vänlig
hälsning ifrån mina k. föräldrar till k. svärbroder samt moster och morfader,
med alla övriga av hederliga huset, vilka alla samtliga önskas en fröjdefull
pingst helg och många goda och glada dagar, önskar den som har äran framleva,
välaktade k. svärbroders tillgivne tjänare Christopher Thuro
---
Avskrift. För tredjeparten av
3/4 dels skattehemman nr 133 Bökemåla, haver sig Jöns Jönsson till åbo anteckna
låtit, vilket hemmans bruk 1/4 dels mantal honom i arv efter föräldrar och sin
halvbroder i arv tillfallit, varföre han ock kommer det samma att tillträda
bebo och bruka lagligen vid makt hålla, samt väl och förståeligen hävda och
förestå, och åligger honom ej mindre arv i rättan tid utgöra hemmanets årligen
utskylder, än även att hos häradsskrivaren i orten sig anmäla till vederbörligt
annoterande, mötesplatsen Asarum den 25 november 1772.
(Jöns Jönsson, f. 1753, son till Jöns Gummesson och Berta Olofsdotter i
Bökemåla. Gummesson vigd 2 med Märta Markusdotter deras son Olof, f. 1763, är
Jöns Jönssons halvbroder som åberopas ovan och nedan)
---
Välborne herr lagman, samt
vällovlige lagmansrätt.
Några dagar, sedan v... (svårtytt) Bräkne härads högt ärade
lovlige tingsrätts härjämte ödmjukeligen bifogade utslag den 21 oktober
sistlidit år erhållits hända att min pupill Jöns Jönsson omyndiga halvbroder
Olof Jönsson eller rätta huvudsvaranden genom döden avlidit, vars enda arvingar
min myndling Jöns var, så att // honom sedermera i arv tillfallit, icke
allenast den omtvistade delen uti skattehemmanet nr 133 1/4 Bökemåla, utan även
och det övriga av samma hemman vilket är orsaken att jag med det tagna vadets
fullföljande avstätt varom den avlidne Olofs förmyndare Jöns och Nils
Markussöner i laga tid underrättade blivit, vilket välborne herr lagmannen och
vällovlige lagmansrätten jag ödmjukeligen bort vid handen giva med djupaste
vördnad till dödsstunden framhärdar välborna herr lagmannens och vällovliga
lagmansrättens allra ödmjukaste tjänare Gumme Hansson i Ebbarp genom Per Intman
i Emenaboda den 2 juni.
---
Avskrift. Som vi
undertecknade äro av kronobefallningsmannen ädel och högaktade H: Pollentzells
höggunstiga order kungjorda att infinna oss på Asarums gästgivaregård
nästkommande onsdag, som är den 12 dennes // att giva förteckning på hur många
kronoskjutsar vi hava utgjort förlidit år 1788, som vi ingen betalning bekommit
för, och som vår nabo Jöns Jönsson i Bökemåla är så känd i de mål som vi själva
för den skull befullmäktigas å våra vägnar till samma sak bemälte Jöns Jönsson
ej tagande vi för gott och giltigt att vad denna vår fullmäktig lagell gör och
låter som målet rör, som vi med våra namn och självskrivna bomärken försäkra, intygas
av Emenaboda d. 9 mars 1789
Jöns Persson, Bökemåla
Håkan Månsson, Emenaboda
Mickel Persson, Emenaboda
Jon Eriksson, Emenaboda
Det ovannämnda åboar
överlämnat Jöns Jönsson frihet på sätt samma fullmakt innehåller, samt själv
tecknat sina bomärken bevittnar
Ol Jönsson i Froarp och Mats
Jönsson i Emenaboda
// Här följer 17 sidor med diverse religiösa och filosofiska texter samt
uppställning av alfabetets bokstäver.
Högvälborne herr baron och
landshövding överkommendant över flera (svårtytt)
nådiga herre.
Huru väl jag icke kan på
detta värdiga utslag mig låta anmäla så beder jag om en nådig ursäkt att jag
fingo bliva värdig tala med högvälborne herr baronen och landshövdingen att
föranstalta om min och min sons sak så beder jag ödmjukeligen att han täcktes
underrätta mig i den saken ty härmed följa det kvittens som jag på den sista
ansökta skulden som vittnen skola erkänna och edeligen bedyra om så skulle
påstås och härmed beder jag // om en nådig ursäkt ty det är allt för ringa till
eder förbliver eder högvälborne herr baron och landshövding. Pigeboda den 27
mars 1736, allra ödmjukaste tjänare Jöns Johansson
Som jag i hans ställe går så
är jag förvisad och hans och mitt tal är att nu täcktes högvälborne herr baron
och landshövding täck nåd gunstig taga mitt ringa få reder och hjälpa mig till
lite rätegans kostnader ty vi har gjort två gånger de resor och skrivit på
posten en gång förebliven kära och högvälborne herr baron och landshövdingens
trognaste tjänare Söne Olsson.
// Här följer 3 sidor med text kopierad från någon bok samt klotter.
Sista sidan;
Gör - Icke - Till
Tala - Allt - Vet
Tro - Vad - Hör
Älska - Du - Ser
Bökemåla den 23 J.. (trasig
sida)
Anno 1797
Matths Jonsson
Emenaboda